Innehåll
Dröjsmålsränta fungerar likt en straffavgift i form av ränta på fordringar som inte är avbetalat inom den avtalade tiden. Detta regleras i Räntelagen (1975:635) och eftersom lagen är dispositiv gäller den om inget annat är utlovat, avtalat eller fastställt. Dröjsmålsränta fungerar som en kompensation från kunder som inte betalat innan förfallodatumet på en faktura passerat.
Dröjsmålsränta kan begäras tidigast 30 dagar efter att fakturan har skickats ut. Om en faktura eller ett lån inte betalas i tid eller om en delbetalning för en produkt eller tjänst missas, kan dröjsmålsränta tillkomma som en extra räntekostnad på grund av den försenade betalningen.
Referensränta
Referensräntan har en betydande roll i beräkningen av dröjsmålsränta. Enligt Räntelagen ska dröjsmålsräntan vara 8 procentenheter över den av Riksbanken fastställda referensräntan. Referensräntan är en ränta som Riksbanken sätter och reviderar fyra gånger om året. Exempelvis, om referensräntan är 1 % blir dröjsmålsräntan 9 % (1 % + 8 %).
Det är viktigt att vara medveten om dröjsmålsränta och referensränta för att förstå de ekonomiska konsekvenserna av att betala en faktura försenat. Att hålla sig uppdaterad om gällande referensränta hjälper också företag och kunder att förstå vilka ränteavgifter som kan tillkomma vid försenade betalningar.
Beräkning av dröjsmålsränta
Räntesats
Dröjsmålsräntan baseras på Riksbankens referensränta, som fastställs två gånger per år, plus 8 procent. Om Riksbankens referensränta är 3 procent, blir dröjsmålsräntan 11 procent.
Fakturabelopp
För att beräkna dröjsmålsränta behöver man veta fakturabeloppet, det vill säga det belopp som kunden är skyldig att betala enligt fakturan. Fakturabeloppet multipliceras med räntesatsen för att få fram räntekostnaden.
Förfallodatum
Enligt räntelagen kan man inte kräva dröjsmålsränta från en kund förrän 30 dagar efter förfallodatumet. Förfallodatumet är den dag då betalningen av fakturan egentligen skulle ha gjorts enligt avtal.
Beräkning och exempel
För att beräkna dröjsmålsräntan multipliceras fakturabeloppet med räntesatsen och antalet dagar som betalningen är försenad. Detta belopp divideras sedan med antalet dagar på året (365 eller 366 vid skottår).
Exempel: Om fakturan ursprungligen var på 10 000 kronor, nuvarande referensräntan är 0% och fakturan är 30 dagar försenad, då beräknas den: (10 000 x (0%+ 8%) x 30) / 365 = 65,75 kr.
Följande tabell illustrerar beräkningen:
| Fakturabelopp | Referensränta | Dröjsmålsränta (%) | Försening (dagar) | Dröjsmålsränta (kr) |
|---|---|---|---|---|
| 10 000 kr | 0% | 8% | 30 | 65,75 kr |
Det är viktigt att vara noggrann när man beräknar dröjsmålsränta för att undvika missförstånd mellan kund och företag.
Fakturering och påminnelser
När det kommer till fakturering och påminnelser är det viktigt att ha koll på olika avgifter och räntor som kan tillkomma vid försenade betalningar.
Påminnelseavgift
När en faktura inte betalas i tid, kan företaget ta ut en påminnelseavgift. Denna avgift börjar gälla när företaget skickar en betalningspåminnelse efter förfallodatumet för fakturan. Det är viktigt att vara medveten om att påminnelseavgifter kan variera mellan olika företag, så det är bra att känna till de specifika villkoren för varje faktura man mottar.
Betalningspåminnelse
En betalningspåminnelse skickas när en faktura inte betalats i tid. Som mottagare av fakturan är det viktigt att betala den så snart som möjligt efter att ha mottagit påminnelsen för att undvika ytterligare avgifter och räntekostnader.
Om man som kund anser att fakturan är felaktig eller ifrågasätter påminnelseavgiften, bör man protestera till företaget skriftligen, för att undvika att ärendet går vidare till inkasso och Kronofogden.
För företag är det viktigt att hålla koll på försenade betalningar och skicka betalningspåminnelser till sina kunder för att säkerställa att de får in på utestående belopp. Redovisning av sådana påminnelser är en viktig del av företagets ekonomiska hantering och bör ingå i rutinerna för fakturering och uppföljning på obetalda fakturor.
Inkasso och kronofogden
Inkassokrav
När kunden inte betalar en faktura i tid kan företaget (fordringsägaren) skicka ett inkassokrav. Inkassokravet innebär att en inkassobyrå har fått uppdraget att driva in skulden. Vid detta tillfälle tillkommer ytterligare kostnader för kunden, exempelvis påminnelse- och inkassoavgifter. Kunden bör betala skulden, inklusive eventuell dröjsmålsränta och avgifter, snarast möjligt efter mottagandet av inkassokravet. Om kunden har invändningar mot kravet bör de kontakta inkassoföretaget.
Kronofogdens roll
Om kunden fortfarande inte betalar skulden trots inkassokravet kan ärendet gå vidare till Kronofogden. Kronofogden är en statlig myndighet som ansvarar för att driva in skulder i Sverige. Fordringsägaren kan ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden.
I processen kan Kronofogden besluta om en amorteringsplan för kunden att betala tillbaka skulden över en viss tid. Skulden betalas då gradvis enligt den fastställda planen. Om kunden inte följer amorteringsplanen kan Kronofogden vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att skulden blir betald, exempelvis genom att utmäta kundens tillgångar.
Det är viktigt att notera att alla dessa steg kan medföra ytterligare kostnader och negativa konsekvenser för kunden, såsom försämrat kreditbetyg och minskad möjlighet att få lån eller krediter i framtiden. Därför bör kunder betala sina skulder så snart som möjligt för att undvika dessa problem.
Åtgärder vid utebliven betalning
Fordran och borgenär
När kunden inte betalar i tid, ska borgenären skicka en påminnelse några dagar efter fakturans förfallodatum. Borgenären är den som har en fordran på gäldenären för att ha utfört tjänster eller levererat varor till denne.
Gäldenär och skuldebrevslagen
Gäldenären är den som har en skuld och är skyldig att betala tillbaka till borgenären. Om betalningen inte görs i tid enligt avtalets villkor, blir gäldenären skyldig till dröjsmålsränta. Skuldebrevslagen reglerar förhållandet mellan borgenär och gäldenär, inklusive dröjsmålsränta och andra konsekvenser vid utebliven betalning.
