Vad är kreditvärdighet och hur bestäms den?

Kreditvärdighet är en viktig faktor som bedöms när man söker bostad eller ansöker om lån och krediter. Här går vi igenom definitionen av kreditvärdighet och förklarar hur det fungerar.

Vad betyder kreditvärdighet?

Kreditvärdighet är en bedömning av en persons eller ett företags förmåga att betala tillbaka sina skulder. Det är inte bara en siffra – utan ett dynamiskt mått som speglar din ekonomiska hälsa och risken du utgör för långivaren. Kreditvärdigheten avgör om du får låna pengar, hur mycket du får låna och vilken ränta du erbjuds.

Kreditvärdighet vs kreditbetyg

Begreppet kreditvärdighet beskriver den övergripande risken för att du inte betalar dina skulder. Ett kreditbetyg eller kreditscore är däremot den numeriska representationen av denna risk – ofta uttryckt i ett poängsystem. Dessa poängsystem varierar beroende på kreditupplysningsföretag:

• UC: Skala från 1 till 999 (eller 0-10 för konsumentvyn).
• Creditsafe: Skala från 1 till 100.
• Bisnode/Dun & Bradstreet: Vanligen en skala mellan 1 och 10.

Samma person kan alltså få olika poäng beroende på vilken aktör som gör kreditprövningen, eftersom de använder olika modeller och kriterier.

Hur mäts kreditvärdighet?

Ditt kreditvärde beräknas utifrån flera faktorer som tillsammans ger en helhetsbild av din ekonomiska situation. Några av de viktigaste är:

• Betalningshistorik – exempelvis försenade betalningar eller anmärkningar
• Skuldsättning och skuldkvot – hur mycket du redan är skyldig i förhållande till din inkomst
• Inkomstnivå och anställning – stabil och hög inkomst sänker din riskprofil
• Kreditutnyttjande – hur mycket av din beviljade kredit du faktiskt använder
• Antal kreditupplysningar – många ansökningar på kort tid kan signalera ekonomisk stress
• Kreditlängd och kreditmix – en lång och varierad kredithistorik ses ofta som positiv
• Skulder hos Kronofogden – påverkar kraftigt din kreditvärdighet

Alla dessa datapunkter matas in i riskmodeller som används av banker och kreditinstitut för att avgöra din PD (Probability of Default) – alltså sannolikheten att du inte kan betala tillbaka ett lån.

Varför är kreditvärdighet viktig?

Enligt Riksbankens Staff Memo om kreditprövning vid bolån påverkar din kreditvärdighet direkt om du får lånet beviljat, hur hög räntan blir, och vilket belopp du kan låna.

En höjning av din kreditvärdighet kan dessutom sänka din ränta med upp till 1 procentenhet. På ett lån om 1 000 000 kronor motsvarar det en årlig besparing på ca 10 000 kr.

Låg risk – lägre ränta

Banker och andra långivare använder kreditvärdighet som ett sätt att prissätta risk. Ju högre kreditvärdighet du har, desto lägre upplevs risken att du inte kan betala tillbaka – och därför får du ofta:

• Lägre ränta
• Större låneutrymme
• Förmånligare återbetalningsvillkor

Omvänt gäller också: har du låg kreditvärdighet får du ofta betala mer i ränta, acceptera lägre lånebelopp eller riskera att få avslag helt.

Hur långivare använder kreditvärdigheten

Vid varje kreditprövning använder långivaren information om:

• Din inkomst
• Dina befintliga skulder
• Betalningsanmärkningar
• Din buffert (sparande, tillgångar)
• Kalkylränta och hushållets utgifter (KALP)

Dessa faktorer ligger till grund för deras beslut – och präglar godkännandegrad, räntesättning, samt om säkerhet eller borgensman krävs.

📉 Enligt Riksbanken påverkar kreditvärdigheten direkt både räntemarginalen och lånebeloppet som beviljas.

Exempel på konkret påverkan

En förbättring av din kreditvärdighet kan minska din ränta med upp till 1 procentenhet – vilket på ett lån om 1 000 000 kr motsvarar en besparing på cirka 10 000 kr per år, eller 833 kr per månad.

Vilka faktorer påverkar din kreditvärdighet?

Din kreditvärdighet påverkas av flera samverkande faktorer som tillsammans skapar en bild av din ekonomiska pålitlighet. Dessa faktorer används av banker, kreditgivare och kreditupplysningsföretag för att beräkna din kreditpoäng – och i förlängningen besluta om och på vilka villkor du får låna.

1. Betalningshistorik

Enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå är betalningsanmärkningar en av de tyngst vägande faktorerna. En anmärkning kan påverka din kreditvärdighet i upp till tre år.

• Betalningsanmärkningar
• Inkassoärenden
• Försenade betalningar
• Historik hos Kronofogden

2. Skuldsättning och skuldkvot

Skuldkvoten visar hur stor del av din inkomst som går till att betala av skulder. En hög skuldkvot innebär större risk – och därmed lägre kreditvärdighet.

Finansinspektionen visar i sin bolånerapport att hushåll med skuldkvot över 450 % får hårdare krav på amortering och kreditvillkor.

3. Inkomstnivå och anställningsform

Stabil och tillräcklig inkomst är en grundläggande indikator på din förmåga att återbetala lån. Även anställningens varaktighet spelar roll – fast anställning väger tyngre än tillfälliga jobb eller projektanställning.

4. Kreditutnyttjande

Det handlar om hur stor del av din beviljade kredit du faktiskt använder. Ett högt kreditutnyttjande (t.ex. 75–90 % av kreditlimiten) signalerar ökad risk.

Enligt FI:s analys om betalningsproblem, ökar risken markant om du utnyttjar över 75 % av din beviljade kredit.

5. Antal kreditupplysningar

Många kreditförfrågningar under kort tid sänker din score, då det kan tyda på ekonomisk osäkerhet eller aggressiv skuldsättning. Generellt anses mer än 3–5 upplysningar på 6–12 månader som negativt.

6. Kreditmix och kreditens ålder

Lång och varierad kredithistorik (t.ex. bolån, kontokrediter, avbetalningar) visar stabilitet. Äldre krediter med god skötsel ger positiva signaler i scoringmodeller.

Hur mäts kreditvärdighet i Sverige?

I Sverige är det framför allt tre kreditupplysningsföretag som ansvarar för att mäta och rapportera kreditvärdighet: UC, Creditsafe och Bisnode/Dun & Bradstreet. Varje aktör har sin egen modell och poängskala, vilket gör att samma person kan få olika kreditbetyg beroende på vilken aktör som används vid kreditprövningen.

De vanligaste kreditbetygssystemen

Exempel: En UC-poäng över 635 betraktas ofta som “hög kreditvärdighet”, medan en poäng under 500 kan innebära betydligt sämre lånevillkor.

Vad bygger dessa poäng på?

Oavsett aktör så baseras kreditbetyget på en kombination av:

• Din inkomst och hur stabil den är
• Dina befintliga lån och skulder
• Eventuella betalningsanmärkningar
• Din användning av tidigare krediter
• Kronofogdeskulder eller andra offentliga registreringar
• Antal kreditupplysningar som tagits på dig nyligen

Dessa datapunkter matas in i avancerade riskmodeller – ofta baserade på logistisk regression eller maskininlärning – för att beräkna din PD (Probability of Default) och översätta den till en poäng på respektive skala.

Viktigt att förstå

Eftersom varje kreditupplysningsbyrå använder olika metoder, skalor och databaser, kan du ha en hög poäng hos en aktör och en lägre hos en annan. Det är därför bra att veta vilken aktör som används av den bank eller långivare du ansöker hos, då det påverkar utfallet av din kreditprövning.

Hur påverkar din kreditvärdighet lånevillkoren?

Din kreditvärdighet är inte bara en indikator – den är en direkt styrmekanism för hur mycket du kan låna, vilken ränta du erbjuds och vilka villkor som gäller. Bankernas interna system är byggda för att översätta ditt kreditbetyg till affärsbeslut, i form av både prissättning och riskhantering.

Räntesättning: Kreditvärdighet styr kostnaden

Ju högre kreditvärdighet du har, desto lägre risk ser banken i att låna ut pengar till dig. Detta leder till:

• Lägre ränta (både nominell och effektiv)
• Lägre marginalpåslag
• Högre chans till godkännande

Om din kreditvärdighet däremot är låg, riskerar du:

• Högre ränta
• Lägre beviljat belopp
• Hårdare krav (ex. borgensman, säkerhet)

Enligt ekonomiska kalkyler kan en höjning i kreditvärdighet på bara 50 poäng leda till en märkbar sänkning i ränta – särskilt om du ligger nära bankens interna gränsvärden.

Interna risktrösklar och poänggränser

Banker arbetar med poängbaserade trösklar. Exempel:

När du ligger nära en gräns kan ett fåtal poängs skillnad avgöra om du får ett lån beviljat eller ej.

Automatiserad vs manuell prövning

Större banker använder automatiserade beslutsstödssystem. Processen kan se ut så här:

1. Systemet läser in din kreditupplysning
2. Score jämförs med interna trösklar
3. Beslut ges automatiskt eller skickas till handläggare för manuell bedömning (om du ligger nära gränsen)

Detta betyder att din kreditpoäng inte bara är ett teoretiskt mått – utan ett praktiskt filter som direkt styr om du går vidare eller inte i en låneprocess.

Kreditvärdighet för företag – hur skiljer det sig?

Företagskreditvärdighet fungerar på liknande sätt som för privatpersoner, men omfattar fler faktorer och används i fler typer av finansiella beslut, till exempel för att bestämma villkor vid företagslån, leasing, fakturaköp och leverantörskrediter.

Vad påverkar ett företags kreditvärdighet?

Företagsbetyg bygger ofta på:

• Omsättning och resultat
• Soliditet och skuldsättningsgrad
• Kassaflöde
• Historik av betalningsanmärkningar
• Styrelse och ägarstruktur
• Branschrisk
• Nyckeltal från årsredovisningar

Precis som hos privatpersoner används dessa data för att uppskatta företagets PD (sannolikhet för betalningsinställelse).

Enligt Lunds universitet betalar företag med lägre kreditbetyg ofta högre räntor, krävs på säkerheter och måste acceptera hårdare villkor som t.ex. finansiella covenanter. Detta framgår i Lunds universitets uppsats om företags kreditbetyg.

Kreditbetyg och tillgång till kapital

Kreditvärdigheten påverkar ett företags:

• Möjlighet att ta lån
• Kreditgränser från leverantörer
• Räntevillkor och avgifter
• Investerarnas förtroende
• Försäkringspremier

Forskning från Umeå universitet visar att det finns ett negativt samband mellan låg kreditvärdighet och höga finansieringskostnader, vilket kan påverka företagets lönsamhet och tillväxtmöjligheter.

Exempel: Kreditvärdighet och derivatmarknaden

För större företag och institutioner kan kreditvärdigheten till och med påverka derivatprissättning. Studier visar att förändringar i ett företags kreditbetyg kan leda till:

• Högre riskpremier
• Sämre marknadsvillkor
• Svårigheter att säkra finansiering

Hur förbättrar du din kreditvärdighet?

Att förbättra din kreditvärdighet kan ge dig bättre lånevillkor, lägre ränta och större ekonomiskt handlingsutrymme. Det kräver framför allt att du visar upp ett stabilt och ansvarsfullt ekonomiskt beteende över tid.

1. Betala dina räkningar i tid

Din betalningshistorik väger tyngst i kreditbedömningen. En enda sen betalning kan påverka din score negativt, särskilt om det leder till inkasso eller betalningsanmärkning.

2. Minska din skuldsättning

Håll din skuldkvot låg genom att betala av befintliga lån eller krediter. Ju mindre skuld du har i förhållande till din inkomst, desto bättre ser din profil ut för långivare.

• Tänk särskilt på konsumtionslån och kreditkortsskulder
• Undvik att maxa din kreditgräns – håll dig under 30–50 % av limiten

3. Undvik onödiga kreditupplysningar

Varje gång en kreditgivare tar en upplysning på dig registreras det – och för många förfrågningar på kort tid kan sänka din poäng.

Som tumregel bör du undvika fler än 3–5 upplysningar på ett halvår, särskilt om du söker lån eller krediter.

4. Bygg en stark och stabil kredithistorik

Att ha en längre kreditprofil (t.ex. ett äldre kreditkort som du hanterar väl) signalerar stabilitet. En varierad kreditmix (t.ex. bolån + kontokort + avbetalning) kan också höja din score.

5. Ha koll på din kreditprofil

Du har rätt att gratis ta del av din kreditupplysning en gång per år från varje aktör (UC, Creditsafe, Bisnode). Genom att hålla koll på din profil kan du upptäcka felaktigheter i tid och följa din utveckling.

6. Skuldsanera vid behov

Om du har stora skulder och svårt att betala kan det på sikt vara bättre att ta hjälp av exempelvis Kronofogden eller en budget- och skuldrådgivare. En skuldsanering kan ge dig en ny ekonomisk start, även om det påverkar din kreditvärdighet negativt på kort sikt.

När sker kreditvärderingar och vad triggar dem?

Kreditvärderingar sker kontinuerligt i bakgrunden – inte bara när du själv ansöker om ett lån. Olika aktörer, som banker, kreditkortsföretag och hyresvärdar, kan begära kreditupplysningar beroende på sammanhang. Vissa företag övervakar även kreditvärdighet löpande, särskilt vid större engagemang.

Vanliga tillfällen då kreditprövning görs

• När du ansöker om lån (bolån, privatlån, sms-lån m.m.)
• Vid kreditkortsansökningar
• När du tecknar abonnemang (mobil, el, bredband)
• Vid hyreskontrakt eller bostadsansökningar
• När du delbetalar en vara eller tjänst
• När du blir företagskund eller ansöker om företagskredit

Löpande uppdateringar

De större kreditupplysningsföretagen uppdaterar din kreditprofil löpande med ny information från bland annat:

• Kronofogden
• Skatteverket
• Bankerna
• Inkassobolag
• Offentliga register

Detta gör att en förändring i din ekonomi – exempelvis en ny skuld, en inkomstförändring eller en betalningsanmärkning – kan snabbt påverka din kreditvärdighet.

Säsongsvariationer i kreditvärdering

Enligt branschdata sker extra många kreditbedömningar kring kvartalsslut och årsbokslut, då banker och företag ofta ser över sina kundstockar och risknivåer.

Även marknadskampanjer från kreditgivare, t.ex. “räntefria månader” eller “snabblån”, kan leda till tillfälliga toppar i kreditupplysningar.

Flera upplysningar kan sänka poängen

Tänk på att varje förfrågan syns i din profil, och om flera görs inom kort tid kan det sänka din poäng – särskilt hos UC och Bisnode. Därför kan det vara klokt att:

• Undvika att ansöka om flera lån samtidigt
• Använda långivare som gör mjuka upplysningar (syns inte i din kredithistorik)