Innehållsförteckning
Ärver man skulder i Sverige? Svaret är nej, och denna fråga är relevant för många som är i processen att hantera arv och dödsbo. Arv kan ofta innebära både tillgångar och skulder, vilket gör det viktigt att förstå hur lagen ser på detta ämne.
Du kan inte ärva skulder enligt svensk lag. Vid ett dödsfall bildas ett dödsbo där den bortgångnes tillgångar och skulder ingår. Arvingar blir delägare i dödsboet, men de har inget personligt ansvar för skulder.
Kan man ärva någons lån?
En vanlig fråga som uppstår när någon avlider är om man kan ärva deras lån och skulder. Enligt svensk lag kan du inte ärva några skulder. När en person dör bildas ett dödsbo, som består av den avlidnes skulder och tillgångar. Det är dödsboet som ska betala eventuella låneskulder.
Om skulderna är större än värdet på dödsboet, avskrivs återstoden och ingen ansvarar för resterande skulder. Detta innebär att arvingar inte drabbas direkt av den avlidnes skulder. Dock kan arvingar påverkas indirekt som följd av minskade tillgångar i dödsboet på grund av skulderna.
I vissa situationer, som när den avlidne varit bosatt utomlands, kan det vara möjligt att ärva skulder, vilket beror på EU:s arvsregler. Det är viktigt att känna till dessa undantag och hur de kan påverka de efterlevande samt eventuella försäkringar och skydd inom familjen.
Hantering av den avlidna personens dödsbo
När en person avlider bildas ett dödsbo, som innefattar den avlidnes tillgångar och skulder. I samband med ett dödsfall inleds en process för att hantera dödsboet, vilket innebär att man går igenom den avlidnas ekonomi och fördelar tillgångar enligt ett eventuellt testamente.
Första steget är att göra en bouppteckning. Det är en förteckning över den avlidnas tillgångar och skulder, inklusive fordon, bostad, värdefullt lösöre och skulder såsom kreditkortsskulder och bolån. Bouppteckningen måste skickas in till Skatteverket senast 3 månader efter dödsfallet.
Dödsfallsintyg och hantering av konton & betalningar
När en person avlider är det viktigt att hantera dödsboets ekonomi korrekt. Först måste man få ett dödsfallsintyg från Skatteverket, som bevisar att personen faktiskt har avlidit.
Därefter behöver man göra en bouppteckning. Bouppteckningen är en förteckning av den avlidnes tillgångar och skulder, samt namngiver boutredningsman som ansvarar för dödsboet. Betalningar och kontakter med banker och försäkringsbolag bör hanteras av boutredningsman.
Betalningar på den avlidnes konton bör begränsas eller hanteras av dödsboet tills bouppteckningen är registrerad. När bouppteckningen är klar betalas eventuella skulder från dödsboet och övriga tillgångar fördelas som arv enligt gällande arvsrätt och testamente.
Låneskydd
I Sverige är reglerna sådana att man inte kan ärva skulder från den avlidne. Dock är det viktigt att känna till att låneskydd kan bidra med en extra trygghet i dessa situationer.
Låneskydd är en försäkring som hjälper till att täcka kostnaden för ett lån om låntagaren avlider, blir sjuk eller förlorar jobbet. Genom att teckna ett låneskydd minskar man risken för betalningsanmärkningar och att skulder går till Kronofogden på grund av sjukdom eller arbetslöshet.
För att skydda sig och sina närstående vid ett dödsfall är det därför rekommenderat att ha ett låneskydd kopplat till sina lån. Detta ger en trygghet för både låntagare och eventuella medlåntagare, samt säkerställer att dödsboets skulder inte drabbar de efterlevande.
Testamente och bouppteckning
Testamente och bouppteckning är två avgörande delar i arvsrätten enligt svensk lag. Testamentet reglerar hur den avlidnes egendom ska fördelas mellan dödsbodelägarna. Bouppteckningen är en juridisk process där den avlidnes tillgångar och skulder dokumenteras och värderas vid dödsfall.
Enligt Svensk lag måste en bouppteckning upprättas som fastställer den avlidnes tillgångar och skulder till det värde de hade vid dödsfallet. Skulle en tillgång eller skuld uppkomma efter dödsfallet, ska den också antecknas i bouppteckningen.
I fall där den avlidne har tillgångar och skulder utomlands är situationen mer komplicerad, och specifika regler kan vara relevanta. Det är viktigt att konsultera en jurist för att få korrekt information om reglerna som gäller i varje enskild situation.
Vad händer med ett bolån när någon dör?
När en person avlider och har ett bolån blir dödsboet ansvarigt för lånet. Om det finns en medlåntagare, till exempel en make/maka eller sambo, övergår ansvaret på dem enligt principen om solidariskt betalningsansvar. Vid gemensamma skulder, som ofta förekommer vid äktenskap, är båda parter ansvariga för lånet.
En annan faktor att beakta är förmånsrätt för borgenärer i dödsboet. Begravningskostnader har särskild förmånsrätt, medan exempelvis bolånet har allmän förmånsrätt, vilket prioriteras i betalningsskyldighet. Det är viktigt att söka rådgivning från en juridisk expert vid dödsfall för att förstå den specifika situationen och hur bolån eller andra skulder påverkar arvskiftet och bodelningen enligt svensk rätt och eventuell utländsk lagstiftning.
