Vad är dröjsmålsränta?

Dröjsmålsränta fungerar likt en straffavgift i form av ränta på fordringar som inte är avbetalat inom den avtalade tiden. Detta regleras i Räntelagen (1975:635) och eftersom lagen är dispositiv gäller den om inget annat är utlovat, avtalat eller fastställt. Dröjsmålsränta fungerar som en kompensation från kunder som inte betalat innan förfallodatumet på en faktura passerat.

Dröjsmålsränta kan begäras tidigast 30 dagar efter att fakturan har skickats ut. Om en faktura eller ett lån inte betalas i tid eller om en delbetalning för en produkt eller tjänst missas, kan dröjsmålsränta tillkomma som en extra räntekostnad på grund av den försenade betalningen.

Referensräntans roll i beräkning av dröjsmålsränta

Referensräntan har en betydande roll i beräkningen av dröjsmålsränta. Enligt Räntelagen ska dröjsmålsräntan vara 8 procentenheter över den av Riksbanken fastställda referensräntan. Referensräntan är en ränta som Riksbanken sätter och reviderar fyra gånger om året. Exempelvis, om referensräntan är 1 % blir dröjsmålsräntan 9 % (1 % + 8 %).

Det är viktigt att vara medveten om dröjsmålsränta och referensränta för att förstå de ekonomiska konsekvenserna av att betala en faktura försenat. Att hålla sig uppdaterad om gällande referensränta hjälper också företag och kunder att förstå vilka ränteavgifter som kan tillkomma vid försenade betalningar.

Beräkning av dröjsmålsränta

Räntesats

Dröjsmålsräntan baseras på Riksbankens referensränta, som fastställs två gånger per år, plus 8 procent. Om Riksbankens referensränta är 3 procent, blir dröjsmålsräntan 11 procent.

Fakturabelopp

För att beräkna dröjsmålsränta behöver man veta fakturabeloppet, det vill säga det belopp som kunden är skyldig att betala enligt fakturan. Fakturabeloppet multipliceras med räntesatsen för att få fram räntekostnaden.

Förfallodatum

Enligt räntelagen kan man inte kräva dröjsmålsränta från en kund förrän 30 dagar efter förfallodatumet. Förfallodatumet är den dag då betalningen av fakturan egentligen skulle ha gjorts enligt avtal.

Beräkning och exempel

För att beräkna dröjsmålsräntan multipliceras fakturabeloppet med räntesatsen och antalet dagar som betalningen är försenad. Detta belopp divideras sedan med antalet dagar på året (365 eller 366 vid skottår).

Exempel: Om fakturan ursprungligen var på 10 000 kronor, nuvarande referensräntan är 0% och fakturan är 30 dagar försenad, då beräknas den: (10 000 x (0%+ 8%) x 30) / 365 = 65,75 kr.

Följande tabell illustrerar beräkningen:

Det är viktigt att vara noggrann när man beräknar dröjsmålsränta för att undvika missförstånd mellan kund och företag.

Åtgärder vid utebliven betalning

Fordran och borgenär

När kunden inte betalar i tid, ska borgenären skicka en påminnelse några dagar efter fakturans förfallodatum. Borgenären är den som har en fordran på gäldenären för att ha utfört tjänster eller levererat varor till denne.

Gäldenär och skuldebrevslagen

Gäldenären är den som har en skuld och är skyldig att betala tillbaka till borgenären. Om betalningen inte görs i tid enligt avtalets villkor, blir gäldenären skyldig till dröjsmålsränta. Skuldebrevslagen reglerar förhållandet mellan borgenär och gäldenär, inklusive dröjsmålsränta och andra konsekvenser vid utebliven betalning.